"Himmel och jord skall förgå,
men mina ord skall inte förgå." Mark. 13:31
Heliga Birgittas Uppenbarelser
Köp Heliga Birgittas Uppenbarelser på Lulu (740 Sidor)
Vill du börja läsa klickar du här
Innehållsöversikt Bok 1
Vår Herres Jesu Kristi ord till sin högt älskade
utvalda brud om bestyrkandet av hans högtheliga
mandomsanammelse och om förkastandet, vanhelgandet
och brytandet av vår tro och dopet, och huru han uppmanar
denna sin älskade brud att älska honom.
Vår Herres Jesu Kristi ord till dottern,
som han nu tagit till sin brud, om den sanna trons artiklar,
och vad de prydnader och de tecken och den vilja är,
som bruden bör hava för att täckas brudgummen.
Vår Herres Jesu Kristi ord till bruden,
om brudens undervisning i att älska och hedra honom, brudgummen,
och om de ondas hat till Gud och kärlek till världen.
Vår Herres Jesu Kristi ord till bruden,
att hon icke bör frukta för det som uppenbarats henne
av honom och icke heller tänka, att det stammar
från en ond ande, och om lärdomen att känna
god eller ond ande.
Kristus talar ord av den högsta kärlek till sin brud
i en underbar liknelse om en härlig borg,
varmed den stridande kyrkan betecknas,
och säger att Guds kyrka ännu skall
återuppbyggas på den ärorika jungfruns
och helgonens förböner.
Kristi ord till bruden om hur hans ande
ej kan vara med de orättfärdiga, och om de ondas
skilsmässa från de goda och om utsändandet
av goda män, beväpnade med andliga vapen,
i kriget, d. v. s. mot världen.
Den ärorika jungfruns ord till dottern om sättet
att kläda sig och med vilka kläder och prydnader
dottern bör vara pyntad och klädd.
Himladrottningens ord till den älskade dottern,
vari hon lär henne, hur hon bör älska och prisa Sonen
på samma gång som modern.
Himladrottningens ord till den älskade dottern
om den ljuvliga kärlek, som Sonen hyste
till den jungfruliga modern, och huru Kristi moder
blev avlad av det kyskaste hjonelag och helgad i moderlivet,
och hur hon med kropp och själ blev upptagen till himmelen,
samt om hennes namns dygder och om änglarna,
som bestämts till människornas skydd eller prövning.
Jungfru Marias ord till dottern,
framställande en nyttig lära, huru hon bör leva,
och beskrivande många underbara ting om Kristi lidande.
Kristi ord till bruden om hur han frivilligt
överlämnade sig åt sina ovänner, som korsfäste honom,
och om sättet att leva i alla lemmars återhållsamhet
från otillåtna rörelser, efter hans högt saliga pinas förebild.
Huru en ängel beder för bruden,
och huru Kristus frågar ängeln, vad det är han begär
för brudens räkning och vad som gagnar bruden.
Huru Guds ovän har tre djävlar i sig,
och om den dom, som Kristus fäller över honom.
Kristi ord till bruden om det sätt och den vördnad
som hon bör iakttaga i bönen, och om tre slag av människor,
som tjäna Gud i denna världen.
Kristi ord till bruden, vari han liknar sig
vid en stor konung, och om de två skattkammare,
genom vilka Gudskärleken och världskärleken betecknas,
och om läran att skrida fram på detta livets väg.
Hur bruden förnam, att ett helgon talade
till Gud om en kvinna, som var fruktansvärt plågad
av djävulen och som sedan blev befriad
genom den ärorika jungfruns förböner.
Kristi ord till bruden, vari han liknar
en syndare vid tre ting, nämligen en örn,
en fågelfängare och en stridsman.
Kristi ord till bruden om huru det i Guds hus
bör finnas ödmjukhet, och huru med ett sådant hus
klosterlivet betecknas; vidare om att byggnader böra
företagas och allmosor givas endast med hjälp
av väl förvärvat gods och om sättet
för återställande av orätt förvärvat gods.
Skaparens ord till bruden om sin makts,
vishets och dygds härlighet och huru de,
som nu kallas visa, mest synda emot honom.
Jungfrumoderns och Sonens hulda samtal
med varandra och med bruden,
och huru bruden bör bereda sig till bröllopet.
Brudgummens ord till bruden i den yppersta liknelse
om en trollkarl, med vilken djävulen
sinnrikt betecknas och beskrives.
Moderns så ljuvliga fråga till bruden och brudens
ödmjuka svar till modern. Samt moderns nyttiga
tal till bruden, och om de godas
förkovran bland de onda.
Kristi ord till bruden om en låtsad man,
som kallas Guds ovän, och om dennes stora
hyckleri och alla egenskaper.
Gud Faders ord inför himmelens härskara,
och Sonens och moderns svar till Fadern
för att utverka nåd åt dottern, d. v. s. åt Kyrkan.
Skaparens ord till bruden, om huru hans rättvisa
av trefaldig orsak tål de onda och huru hans
barmhärtighet av trefaldig orsak skonar de onda.
Änglaskarans lovprisande ord till Gud,
och på vilket sätt barn hade fötts,
om de första föräldrarna ej hade syndat,
och huru Gud genom Moses visade undergärningar
för folket och sedan själv visade sådana för oss vid sin ankomst.
Och om förfallet i denna tids kroppsliga äktenskap,
och om betingelserna för ett andligt äktenskap.
Moderns ord till bruden om hur det finns tre ting
i dansen och huru denna världen betecknas med dansen,
och om moderns bedrövelse vid Kristi död.
Herrens ord till bruden om hur en man
kom inför hans domstol för att bliva dömd
och om den förfärliga, fasansfulla dom,
som avkunnades över honom av Gud och alla helgon.
Jungfruns ord till dottern om två fruar,
av vilka den ena kallas Högmod och den andra Ödmjukhet
(med den senare betecknas den allraljuvligaste jungfrun),
och om hur jungfrun kommer dem, som älska henne,
till mötes i deras dödsstund.
Herrens kärleksfulla ord till bruden
om hur de falska kristna mångdubblas
och ånyo korsfästa Kristus och hur han vore beredd
att ännu en gång lida döden för syndarna,
om detta vore möjligt.
Hur bruden såg den allraljuvaste Jungfru Maria,
obeskrivligt skönt prydd med krona
och andra prydnader, och hur den helige Johannes Döparen
förklarar för bruden vad kronan och det andra betyder.
Huru bruden på Guds uppmaning utvalde fattigdomen
åt sig och försmådde rikedom och köttslighet;
om sanningen i det som uppenbarades för henne
och om tre märkliga ting som Kristus visade henne.
Herrens förmanande ord till bruden om
sann och falsk visdom och huru de goda änglarna
bistå de goda visa och djävlarna de onda visa.
Kristus undervisar bruden om hur hon skall leva.
Djävulen tillstår för Kristus,
att bruden älskar honom, Kristus, över allting;
han frågar Kristus, varför denne
älskar henne så mycket, och yppar den kärlek,
som Kristus hyser för bruden.
Jungfruns ord till bruden om hennes egen smärta
vid Kristi lidande, och om hur världen blev såld
genom Adam och Eva samt återlöst genom
Kristus och hans jungfruliga moder.
Herrens svar till en ängel, som bad för bruden,
att brudens kroppsliga och själsliga bedrövelse
måtte vika och att större bedrövelser
måtte tillfalla mera fullkomnade människor.
Moderns ord till bruden om sin Sons förträfflighet
och om hur Kristus nu korsfästes grymmare
av sina fiender, de onda kristna, än han fordom korsfästes
av judarna, och hur de förra följaktligen
skola straffas hårdare och bittrare.
Gud Faderns och Sonens hulda samtal med varandra
och huru Fadern överlämnade den nya bruden
åt Sonen och Sonen hult tog henne till sin,
och huru brudgummen undervisar bruden
i tålamod och enfald genom ett exempel.
Huru hoppet, tron och kärleken fullkomligen funnos
i Kristus i hans dödsstund och huru
de ofullkomligen finnas i oss eländiga.
De ord, varmed Skaparen ställer tre milda frågor
till sin brud; den första om mannens tjänarställning
och om hustruns herravälde, den andra om mannens arbete
och hustruns förbrukande, den tredje om
husbondens förakt och tjänarens heder.
I närvaro av den himmelska härskaran
och bruden klagar Skaparen över fem män,
betecknande påven och hans prästerskap,
onda lekmän, judar och hedningar,
och talar om den hjälp han sänder sina vänner,
vilka beteckna alla människor,
och om den mycket stränga dom han fäller över sina fiender.
Jungfruns uppmanande ord till bruden
om huru hon bör älska hennes Son över allting
och huru alla dygder och nådegåvor
inneslutas i den ärorika jungfrun.
Sonens ord till bruden om hur människan
genom ett litet gott stiger upp till det högsta goda
och genom ett litet ont stiger ned till det värsta straff.
Skaparens ord till bruden om hur han nu föraktas
och tadlas av människorna, som icke akta på
vad han i sin kärlek gjort för dem,
då han förmanat dem genom profeterna
och även lidit för dem, och som icke bekymra sig om hans vrede,
som han utövade mot de halsstarriga,
i det han hårt straffade dem.
Moderns, änglarnas, profeternas, apostlarnas och djävlarnas
svar till Gud i brudens närvaro,
i det de bevittna hans härlighet i skapelsen,
mandomsanammelsen och återlösningen, och hur människorna
nu motsäga allt detta och om den stränga dom,
som de ådraga sig.
Moderns och Sonens lovprisande ord till varandra
i brudens närvaro, och huru Kristus nu anses skamlig,
vanhederlig och föraktlig av människorna
och om dessa människors eviga fördömelse.
Herrens ord till bruden om den nya lagens förakt
och hur lagen nu förkastas och föraktas av världen
och hur dåliga präster icke äro Guds präster
utan Guds förrädare och om den förbannelse
och fördömelse som sådana ådraga sig.
Hur gudomen, i närvaro av himmelens härskara och bruden,
talade till mandomen emot de kristna,
såsom Gud talade till Moses emot Israels folk,
och huru de förbannade prästerna älska världen
och förakta Kristus och om deras förbannelse och fördömelse.
Kristi ord till bruden om huru samme Kristus
förliknas vid Moses, som förde folket ut ur Egypten,
och hur de förbannade prästerna, vilka han
i profeternas ställe utvalde till sina mera älskade vänner,
nu ropa: »Gå bort ifrån oss!»
Modern och Sonen välsigna och lova varandra.
Om den nåd, som Sonen beviljar åt Modern för dem,
som äro i skärselden och vistas i denna världen.
Modern välsignar Sonen, medan bruden hör på,
och den ärorike Sonen förliknar underskönt
sin högst ljuvliga moder vid en blomma,
uppväxt i dalen.
Modern välsignar sin Son och beder honom,
att hans ord måtte utspridas över världen
och slå rot i hans vänners hjärtan.
Huru denna jungfru liknas vid en blomma,
underbart uppvuxen i en trädgård, och om de ord,
som Kristus genom bruden sände till påven
och andra Kyrkans prelater.
Moderns och Sonens välsignande och lovprisande
ord till varandra, och huru jungfrun liknas vid arken,
vari staven, mannat och lagtavlorna voro,
i vilken liknelse många sällsamma ting äro uppenbarade.
Ängelns ord till bruden om huruvida hennes
tankars ande är god eller ond,
huru det finns två andar, nämligen en oskapad och en skapad,
och om deras egenskaper.
Huru Kristus liknas vid en mäktig herre,
som byggde en stor stad och ett härligt slott
med vilka världen och kyrkan symboliseras,
och huru domarna, försvararna och arbetarna i Guds kyrka
ha förvandlats till en dålig båge.
De ord, varmed Herren utlägger det närmast föregående kapitlet,
och om den dom, som han fäller över sådana människor,
och huru Gud för de godas skull
för en tid uthärdar de onda.
Herrens ord till bruden om hur han för de
kristna själarna är en avskydd och föraktad föda
och hur i stället världen är älskad och befunnen
angenäm av dem, och om den förfärliga dom,
som fälles över sådana.
Moderns ord till bruden,
och hur ljuvliga modern och Sonen äro för varandra;
hur Kristus för de onda är bitter, bittrare, bittrast,
och hur han för de goda är
ljuvlig, ljuvligare, ljuvligast.
Kristi ord i brudens närvaro om hur Kristus
liknas vid en bonde, goda präster vid en god herde,
dåliga präster vid en dålig herde och goda kristna
vid en hustru. Mycket nyttigt innehålles i denna liknelse.
Sonens ord till bruden om de tre slagen av kristna,
symboliserade genom judarna i Egypten,
och huru det, som uppenbarats för bruden,
bör bäras vidare, bevittnas och förkunnas
av Guds vänner för okunniga personer.