Jag är himmelens och jordens Skapare. Du undrade, min brud, varför jag är så tålmodig mot de onda. Det är för att jag är barmhärtig. Ty min rättvisa har fördrag med dem av tre orsaker, och min barmhärtighet skonar dem av tre orsaker. För det första fördrager min rättvisa dem för att deras tid helt skall gå till ända. Ty såsom en rättvis konung, om han håller några fängslade och man frågar honom, varför han ej låter avrätta dem, svarar, att detta sker emedan tiden för räfst- och rättartinget ännu ej kommit, där de kunna förhöras, så att åhörarna bättre må kunna giva akt därpå och taga varning, så uthärdar jag de onda, tills deras tid kommer, för att deras ondska skall bli kunnig även för andra.

Månne jag icke förutsade Sauls förkastelse långt innan den blev bekant för människor? Och jag tålde honom länge, på det att hans ondska skulle bli uppenbar för andra. För det andra har jag fördrag med de onda, emedan de hava gjort några goda gärningar, för vilka de böra belönas ända till den yttersta punkten; det skall icke finnas ens det minsta goda, som de gjort för mig, för vilket de icke skola belönas - här skola de undfå sin lön. För det tredje för att Guds ära och hans tålamod skall uppenbaras. Därför uthärdade jag Pilatus, Herodes och Judas, när de likväl voro fördömda. Och om därför någon frågar, varför jag fördrager den eller den, så må han betrakta Judas och Pilatus.

Likaså skonar min barmhärtighet de onda människorna av tre orsaker. För det första av stor kärlek, ty deras eviga pina blir lång. Därför fördrager jag dem av högsta kärlek ända till sista ögonblicket, så att deras pina genom denna långa tidsutdräkt skall börja senare. För det andra för att deras natur skall förtäras i lasterna, ty genom synden förtäres naturen, så att den timliga döden skulle kännas bittrare, om deras natur vore friskare. En frisk natur ljuter nämligen en långsammare och bittrare död. För det tredje till de godas förkovran och några ondas omvändelse. Ty när goda och rättfärdiga människor plågas av de onda, så sker det, för att dessa goda och rättfärdiga måtte avhållas från synd eller förvärva större förtjänst.

Likaså leva ock onda stundom till ondas båtnad. Ty när onda betrakta några onda människors fall och ondska, tänka de för sig själva och säga: 'Vad gagnar det oss att följa dem? När Herren är så tålig, är det bättre, att vi omvända oss.' Och så återvända stundom de förvillade till mig, ty de fasa för att göra sådant som dessa onda gjorde, och deras samvete säger dem, att man ej skall göra sådant. Därför säges det, att om någon blir stungen av en skorpion, så kan han helas av den olja, vari en annan reptil dött. Så gripes stundom en ond, när han ser en annan ond människas fall, av ånger, och han blir botad, när han sett den andra människans fåfänga och ondska.»