Guds Son talade till bruden och sade: »Jag är Israels Gud och den som talade med Moses. När Moses sändes till mitt folk, begärde han något tecken, i det han sade: 'annars tror folket mig ej'. Men om det folk, till vilket Moses sändes, var Herrens folk, varför trodde det icke? Nu bör du emellertid veta, att detta folk hade tre slags människor. Några trodde Gud och Moses. Andra trodde Gud men misstrodde Moses, i det de ansågo, att han kanhända av egen uppfinning och av förmätenhet fördristade sig att tala och handla som han gjorde. Åter andra trodde varken Gud eller Moses.

Så finns det nu bland de kristna tre slag av människor, vilka betecknas genom dessa hebréer. Det finns några, som riktigt tro på Gud och mina ord. Det finns andra, som tro på Gud men misstro mina ord, emedan de ej förmå skilja mellan den goda och den onda anden. Så finns det åter andra, som varken tro på mig eller på dig, genom vilken jag talat mina ord. Men, såsom jag sade, fastän somliga av hebréerna misstrodde Moses, gingo de likväl alla med honom genom Röda havet och ut i öknen, och de, som icke trott, dyrkade där avgudar och retade Gud till vrede, varför de omkommo genom en ömklig död. Men endast de, som hade en dålig tro, gjorde så.

Därför skall min vän, emedan människosjälen är sen till att tro, bära mina ord vidare till dem, som tro honom. Och dessa skola sedan utsprida dem till andra, som icke förmå skilja mellan den goda och den onda anden. Men om de, som höra, begära ett tecken, må man visa dem staven, såsom Moses gjorde, d. v. s. förklara dem mina ord. Ty liksom Moses' stav var rät och förskräcklig (ty den förvandlades ju till en orm), så äro mina ord räta, och ingen falskhet kan påträffas i dem. Förskräckliga äro de, emedan de förkunna den rättfärdiga domen. Man må även framhålla och bevittna, att för ett ord och ljud ur en enda mun vek djävulen från Guds skapade varelse, han som skulle kunna förflytta berg, om han icke hindrades av min makt. Hurudan är hans makt då, när han med Guds tillåtelse fördrevs vid ljudet av en enda röst?

Därför gå nu (liksom de hebréer, vilka varken trodde Gud eller Moses, likväl gingo ut ur Egypten och nådde det utlovade landet, i det de så att säga trängde sig fram med de andra) många kristna liksom ovilliga fram tillsammans med mina utvalda, ty de förtrösta icke på min makt, att jag kan hela dem, de tro icke mina ord och hava ett falskt hopp på min kraft. Likväl skola mina ord uppfyllas utan deras vilja och så att säga tränga sig fram till uppfyllelse, tills de komma till den plats, som behagar mig.»