Om de tre underbara ting, som Kristus gjort med bruden, och huru hon icke kan uthärda att se änglarna eller djävlarna i deras egentliga väsen, på grund av de förras skönhet och de senares hemskhet, och varför Kristus värdigats gästa en sådan änka som hon.
Kapitel 18

Tre underbara ting har jag gjort med dig. Du ser nämligen med andliga ögon, du hör med andliga öron, och du känner med din kroppsliga hand min ande i ditt levande bröst. Den syn, som du ser, ter sig icke för dig sådan den är. Ty om du såge änglarnas och de heliga själarnas andliga skönhet, skulle din kropp icke uthärda att se det utan brista som ett skört och sprucket käril, på grund av själens glädje över synen. Och om du såge djävlarna sådana de äro, skulle du antingen leva med stor smärta eller dö genom en plötslig död, på grund av deras förfärliga åsyn.

Därför visas dig andliga ting som kroppsliga. Du skådar änglarna och själarna i gestalt av människor, som hava liv och själ, ty änglarna leva med sin ande. Djävlarna visas dig i en gestalt, som är till döds och dödlig, såsom i djurs och andra oskäliga varelsers skepnad, ty sådana hava en dödlig ande och när deras kropp dör, så dör även anden; djävlarna däremot dö icke i anden utan leva utan ände och dö utan ände. Andliga ord sägas dig under liknelser, ty annars skulle din ande icke kunna fatta dem. Men underbarare än allt det andra är det, att du känner min ande röra sig i ditt hjärta.»

Hon svarade: »O du min Herre, jungfruns Son, varför har du värdigats gästa en så simpel änka? Jag är ju fattig på alla goda gärningar, ringa i förstånd och kunskaper och under en lång tid förtärd i alla synder.»

Han svarade henne: » Jag har tre egenskaper. För det första kan jag göra den fattige rik och den ovise och med ringa förstånd utrustade fullt vis och förståndig. Jag förmår även förvandla ålderdom till ungdom. Ty såsom fågeln Fenix bär samma torra stickor till sitt bo i dalen och bland dessa även hämtar stickor av ett trä, som utvändigt är torrt av naturen och invändigt hett, vari solens glödande stråle tränger in, så att det antändes, vilket har till följd att alla de andra stickorna antändas, så bör du samla dygder, genom vilka du kan förnyas från synderna.

Bland dessa bör du hava ett trä, som invändigt är hett och utvändigt torrt, d. v. s. ett rent hjärta, i vars yttre all världslig lust förtorkat och vars inre är fullt av all kärlek, så att du icke begär, icke åstundar något annat än mig. Då skall min kärleks eld tränga in i det, och därav skall det upptändas av alla dygder, så att du liksom i eld renas från synderna och återuppstår såsom en förnyad fågel, sedan du avlagt lustans skinn.»