Ambrosii ord till bruden om de godas böner för folket och huru styrmännen beteckna de världsliga och andliga herrarna, stormarna högmod m.m. och hamnen ingången till sanningen, samt om brudens kallelse i anden.
Kapitel 5

Det är skrivet, att Guds vänner fordom ropade, i det de bådo Gud att riva himlens förlåt och stiga ned för att befria sitt folk Israel. På liknande sätt ropade också i dessa tider Guds vänner, i det de sade: 'O mildaste Gud, vi se en otalig folkmassa förgås i farliga stormar, emedan styrmännen äro vinningslystna och ständigt vilja segla till de länder, där de anse sig ha större vinst att hämta. De styra sig själva och folket dit, där böljorna sjuda som värst; folket vet icke var den säkra hamnen är belägen, och fördenskull förgås ömkligen en oräknelig folkmassa, och mycket få komma fram till den goda hamnen. Därför bedja vi dig, all äras konung, att du värdigas tända ljus över hamnen, så att folket kan undvika sina faror, slipper lyda de onda befälhavarna och med ditt välsignade ljus kan ledas fram till den rätta hamnen.'

Med dessa styrmän förstår jag alla dem, som hava världslig eller andlig makt här på jorden. Ty de flesta av dem älska sin egen vilja så högt, att de ej akta på vad som är nyttigt för deras egna och deras underlydandes själar. De kasta sig frivilligt in i världens vildaste stormar, nämligen högmodets, vinningslystnadens och orenhetens; hopen efterliknar deras eländiga gärningar, i det den härigenom tror sig hålla den rätta vägen, och så förgöra dessa styrmän både sig själva och sina underlydande, i det de följa allt vad deras vilja begär. Och med hamnen förstår jag ingången till sanningen.

Den är nu så förmörkad för många, att när någon visar vägen till det himmelska fäderneslandets hamn, som är Kristi allra heligaste evangelium, då säga de, att han ljuger, och de följa hellre deras gärningar, vilka vältra sig i allehanda synder, än de tro på deras ord, vilka förkunna evangeliets sanning. Med det ljus, som Guds vänner begärde, förstår jag en gudomlig uppenbarelse, som skall ske i denna värld, på det att Guds kärlek måtte förnyas i människornas hjärtan och hans rättvisa icke glömmas eller förgätas. Och därför behagade det Gud, för hans barmhärtighets skull och för hans vänners böners skull, att kalla dig i den Helige Ande till att se, höra och förstå på andligt sätt, för att du enligt Guds vilja må uppenbara för andra vad du hört i anden.»