Agnes talar: »O Maria, du moder och du jungfru över alla jungfrur, du kan med rätta kallas den morgonrodnad, som belystes av den sanna solen, Jesus Kristus. Men månne jag kallar dig morgonrodnad för din kungliga ätt, eller för rikedomar eller ära? Ingalunda. Nej, du må med rätta kallas morgonrodnad för din ödmjukhets, för ditt trosljus' och för ditt oförlikneliga kyskhetslöftes skull. Du är nämligen den sanna solens förebåderska och framlederska. Du är de rättfärdigas glädje, djävlarnas bortdriverska syndarnas tröst. Därför beder jag dig för det bröllops skull, som Gud firade med dig i denna stund, att din dotter må kunna förbliva i din Sons heder och kärlek.»

Guds moder svarade: »Säg för hennes skull, som hör detta, hur du fattar detta bröllop!» Agnes svarade: »Du är i sanning både moder, jungfru och hustru. Ty det skönaste bröllop skedde i dig den stund, då Gud i dig förenades med mandomen, utan att hans gudom led skada eller förminskades; så förenades även jungfruligheten och moderskapet utan att jungfrudomens renhet skadades, och du blev på en gång moder och dotter till din Skapare.

I dag födde du timligen honom, som var evigt född av Fadern och som jämte Fadern verkat allt. Den Helige Ande var inom dig, utanför dig och kring dig, och han gjorde dig fruktsam, när du gav ditt samtycke till Guds budbärare. Denne Guds Son, som i dag föddes av dig, var i dig redan innan hans sändebud kom till dig. Var därför misskundsam mot din dotter. Hon är nämligen lik en fattig kvinna, som bodde i en dal och icke ägde annat än något litet levande ting, såsom en höna eller gås, men hyste en så stor kärlek till den herre, som bodde på berget ovanför dalen, att hon av kärlek erbjöd denne herre på berget allt det levande hon ägde.

Herren svarade denna kvinna: 'Jag har överflöd på allting, och jag behöver icke det som är ditt, men kanske giver du denna lilla skänk av den orsaken, att du måtte få en större i gengäld'. Hon svarade honom: 'Icke erbjuder jag detta därför att du behöver det, utan därför att du lät mig, fattiga kvinna, bygga och bo vid ditt berg och därför att jag är hedrad av dina tjänare. Jag erbjuder dig nu det lilla, som är mig till hugnad, för att du skall se, att jag skulle göra mera, om jag förmådde, och att jag icke är otacksam mot din nåd.' Herren svarade: 'Emedan du älskar mig med så stor kärlek, skall jag taga dig upp på mitt berg och giva dig och de dina kläder och föda årligen'. Så är nu din dotter beskaffad.

Hon lämnade nämligen åt dig det enda levande hon ägde, d. v. s. världens och sina barns kärlek. Därför tillkommer det din mildhet att sörja för henne.»

Modern svarade Sonens brud och sade: »Dotter, förbliv ståndaktig! Jag skall bedja min Son, att han giver dig årlig kost och lyfter dig upp på det berg, där tusen sinom tusen änglar tjäna honom. Ty om man räknade alla människor, som blivit födda ända från Adam och till den sista människa, som skall födas vid världens slut, skulle man finna mera än tio änglar för var och en människa. Världen är förvisso icke lik något annat än en gryta. Elden och askan inunder grytan, det är världens vänner, under det att Guds vänner äro likasom den yppersta mat i grytan. När bordet blivit dukat, då skall den ljuvliga maten bäras fram till Herren, och han skall njuta av den; grytan skall krossas, men elden skall dock icke utsläckas.»