Brudens förmaningsord till en herre angående återställandet av med orätt förvärvat gods och angående en ängel, som lät höra sin röst och uttalade en sträng dom över denne man.
Kapitel 46

Herre, jag varnar eder för eder själafara, i det jag påminner eder om huru en konung i Gamla testamentet berättas hava åtrått en mans vingård och bjudit det fulla värdet för vingården. Men emedan det icke behagade ägaren att sälja vingården, bemäktigade sig den vredgade konungen vingården med orättvisa och våld. Till honom talade sedan den Helige Ande genom en profets mun och dömde att konungen och drottningen till straff för denna orättvisa skulle dö den nesligaste död. Detta gick också i fullbordan på dem, och deras barn fingo ingalunda någon glädje av denna vingårds besittning.

Nu bören I, som ären kristen och haven fullständig tro och som förvisso veten, att Gud är densamme nu som då och lika mäktig och rättvis som då, utan allt tvivel veta, att om I med orätt åstunden att äga någonting, antingen så att I tvingen ägaren att sälja mot sin vilja eller icke giver värdet för det, så skall denne mäktige och rättvise domare straffa eder. I bören även frukta, att en lika smärtsam dom skall komma över eder som den, vilken berättas hava drabbat denna drottning, och att edra barn icke skola bliva rika genom det med orätt förvärvade utan snarare plågas av fattigdom.

Därför förmanar jag dig, för Jesu Kristi lidandes skull, han som återlöst din själ med sitt dyrbara blod, att du icke själv må fördärva din själ för några förgängliga tings skull utan bereder fullständig gottgörelse åt alla, som med orätt hava lidit skada av dig eller för din skull, och återställer allt som du orättfärdigt har förvärvat, dem till tröst, som nu lida sorg, och andra till föredöme, såframt du vill vinna Guds vänskap. Gud är mitt vittne, att jag icke skriver detta av mig själv, ty jag känner dig icke, utan det som hände en viss person ingav mig gudlig medömkan med din själ och drev mig att skriva.

Denna person hörde nämligen, icke i sömn utan i vaka och medan hon bad, en ängels röst säga: 'Björn, björn, du är mycket förmäten emot Gud och rättvisan. Din vilja besegrar ditt samvete hos dig, så att ditt samvete alldeles tiger och viljan talar och handlar. Därför skall du snart stämmas till doms inför Guds domstol, och då skall din vilja vara tyst och ditt samvete tala och döma dig enligt rättvisans riktighet.'»