Brudens gudomligt uppenbarade och mycket kloka och nyttiga förmaning till en präst om de andliga och kroppsliga fordringarna för ett rätt leverne.
Kapitel 80

Först råder jag dig, att du förbliver i ditt boställe nära din åt den heliga jungfrun Maria vigda kyrka och blott har en enda tjänare hos dig, så att du genast lämnar tillbaka allt det, som blir över av dina inkomster, sedan de nödiga utgifterna avdragits, till dina fordringsägare och fullständigt betalar dina skulder till dem. Det är nämligen varken tillåtet eller klokt att giva mycket penningar till de fattiga eller till förmögna vänner och fränder, förrän alla skulder blivit helt och hållet betalade. När alla dina skulder blivit helt gäldade och de för dig och din tjänare nödiga utgifterna frånräknats, må du till Guds ära giva det, som blivit över, till de fattiga och behövande.

Du må ge noga akt på att du har en ärbar och nyttig prästerlig dräkt, så att man icke kan märka något prål eller någon fåfänga i beskaffenheten av dina kläders tyg och utseende utan endast den ärbara nödtorften och den kroppsliga nyttan. Du må inskränka dig till två omgångar kläder, en för högtidsdagar och en för vardagar. Du må icke heller hava mer än två par skor och strumpor; om du har något mera i klädväg, må du förvandla det till något annat som du har nytta av eller också betala några skulder därmed. Under innevarande år må du helt avstå från linnekläder, såväl om natten som om dagen.

Din Mariekyrka må du detta år hålla som klosterkyrka, och detta av tre anledningar. För det första därför, att om du tidigare måhända residerat där av något högmod, så må du hädanefter i gudlig lydnad tjänstgöra där till den djupt ödmjuka jungfru Marias ära. Och om denna kyrkas kaniker och prebendepräster till äventyrs genom lättfärdiga ord dragit dig från Guds tjänst till ond begärelse, så må du nu med Guds hjälp försöka att genom fromma och andliga ord draga någon från den onda begärelsen till glädjen av att älska Gud. Och om du möjligen genom något otillåtet uppträdande givit några, som sett dig, ett ont exempel, så må du i stället sörja för att genom dina goda gärningar och ärbara seder giva deras själar ett nyttigt och dygdigt exempel.

Vidare bör du, käre vän, på ett klokt och förståndigt sätt inrätta nattens och dagens tider till Guds lov. Jag har lagt märke till att klockorna i eder kyrka ringa ordentligt på fastställda tider. Därför råder jag, att du, så snart du hör dem om natten, stiger upp ur sängen, gör fem knäböjningar och läser fem Fader vår och Hell dig Maria samt tänker på Jesu Kristi fem sår och hans högt värdiga moders smärta. Sedan må du begynna matutinen till den heliga jungfruns ära och läsa andra böner som behaga dig, tills kanikerna samlas i koret för att sjunga. Och det är bättre att du kommer med de första till kyrkan än med de sista. Du skall andäktigt och värdigt sjunga dagens matutin, stå ända till slutet och emellanåt sitta, när detta passar. Men du må ingalunda tala, såframt du icke blivit tillfrågad om något - i detta fall bör du svara med så få ord som möjligt, icke med högljudda ord och utan någon vredgad eller otålig åtbörd, om detta kan undvikas.

Du skulle ju uppföra dig mycket höviskt, om du vore i någon timlig och jordisk herres närvaro; hur mycket mera bör du icke då med all värdighet, höviskhet och ödmjuk vördnad, både till det inre och till det yttre, bete dig i den evige himlakonungens närvaro och tjänst, han som alltid och överallt är närvarande och ser allt! Och om du måhända av några viktiga angelägenheter, som röra dig eller någon annan, blir nödgad att tala mitt under pågående tidegärd, så må du lämna koret och därutanför med få och stillsamma ord svara det du finner vara nödvändigt, varefter du utan dröjsmål återvänder till din korstol.

Och om du kan, så ställ om att uträttandet av detta ärende uppskjutes till annan plats och tid, så att icke gudstjänsten och Guds hedrande lider avbräck eller förhindras. Låt även bli att spatsera omkring i kyrkan medan tidebönerna sjungas, ty detta vittnar om ett ostadigt och flyktigt sinne och om en ljum anda och ådagalägger föga kärlek och andakt.

Mellan tidebönerna må du bedja eller läsa något, som är nyttigt för själen, fromt eller gagneligt på annat sätt, varvid du ständigt bör beakta, att du från den stund, då du lämnar sängen för att sjunga matutinen och till dess högmässan blivit avslutad, icke gärna låter någon annan syssla upptaga dig än sång, läsning, bön eller studium, såframt I icke i edert kapitel sinsemellan måsten dryfta kyrkans saker eller förbättringar, som böra vidtagas i hennes skötande.

När högmässan är hållen, passar det utmärkt att samtala om lekamliga behov och angelägenheter och unna sig en ärbar och dygdig förströelse. När du går till bords, skola bordsbönerna läsas. Och vare sig du är gäst hos en annan eller själv har gäster, må du vid ätandet först tala om Gud eller om hans högt värdiga moder eller om något helgon, till bordsgrannarnas och även de uppassandes uppbyggelse och nytta, ja åtminstone ett eller två ord, eller också fråga de andra något om Gud, hans moder eller Guds helgon. Även om du sitter ensam vid bordet och din tjänare står bredvid, må du göra så, och till bordsläsning bör du hava det som plägar läsas i klostren, när bröderna äta.

När måltiden är slut och du tackat Gud och dina välgörare, kan du en kort stund med några aktningsvärda personer, som du tycker om, tala om saker och ärenden, som angå dig. Sedan må du gå in i din kammare, fem gånger böja knä och fem gånger läsa Fader vår och Hell dig Maria, för vår Herres Jesu Kristi sårs och hans moders smärtas skull. Hälften av den tid, som är kvar till vespern, må du använda till läsning, studium och någon vila, såframt du icke blir uppehållen av dina vänner med anledning av något som rör dem; den andra hälften må du använda till en spatsertur för ärbar kroppslig vederkvickelse, så att du får desto mera kraft till Guds lov.

När det så ringer till vesper, må du genast begiva dig till kyrkans kor för att sjunga officiet, och du må förhålla dig i koret såsom ovan beskrivits. Varje dag må du, sedan kompletoriet blivit läst och innan du intager kvällsvarden, förrätta matutin med tre läsestycken för de döda. Tiden efter kvällsvarden kan du använda på samma sätt som den efter middagsmåltiden. Efter tacksägelsen kan du gå och spatsera och tala nyttiga och hugnesamma ord, tills du vill gå och lägga dig. Innan du går till sängs, må du falla på knä framför sängen och fromt läsa fem Fader vår och fem Hell dig Maria till minne av Jesu Kristi lidande. Sedan må du gå till sängs och unna din kropp så mycken sömn och vila, att du icke nödgas sova under vaktiderna på grund av alltför kort vila och sömn.

Varje fredag må du fromt läsa de sju botpsalmerna och litanian. Denna dag må du även, av vördnad för Jesu Kristi fem sår, giva fem silvermynt åt fem behövande fattiga.

Vidare råder jag dig, käraste broder och vän, att du innevarande år måtte iakttaga denna abstinens för dina egna synders skull. Varje dag under hela fyrtiodagarsfastan och adventet må du nöja dig med en enda fiskmåltid. Alla vigilier till vårfrudagar må du fasta vid bröd och vatten och alla apostlavigilier vid fisk. På onsdagarna må du hava ost, ägg och fisk till måltiden. På fredagarna må du blott njuta bröd och vin, men om du skulle föredraga vatten till brödet framför vin, så avråder jag icke därifrån. På lördagarna må du hava fisk och olja till middagsmåltiden. Sön-, mån-, tis- och torsdagar kan du äta kött två gånger om dagen, såframt icke Kyrkan just då föreskriver fasta.

Märk, käre broder, att jag beslutat skriva och tillråda dig detta av tre anledningar. För det första för att icke djävulens avund och list skulle bringa det därhän, att du så snabbt nöter ut dig själv och låter dina sinnesförmögenheter och krafter utmattas, att du under ditt återstående liv tjänar Gud mindre än du borde.

För det andra därför att världsmänniskorna, om de märka någon brist i dina själsförmögenheter eller krafter, föranledd av för mycket arbete, eller se dig förtröttas i det arbete du börjat på med, bliva rädda för att själva åtaga sig gudligt arbete. För det tredje därför att jag hoppas, att dina gärningar behaga Gud mera om du hellre vill ödmjukt rätta dig efter en annans råd än styra dig själv efter ditt eget omdöme.