Kristus talar till bruden och säger henne, att en from själ såsom en brud bör hava behaglig mun, rena öron, kyska ögon och stadigt hjärta, och han förklarar alla dessa lemmar mycket vackert på andligt vis.
Kapitel 82

Sonen talar: »Såsom en brud bör du hava behaglig mun, rena öron, kyska ögon och stadigt hjärta. Så bör ock själen vara beskaffad. Hennes mun är nämligen den rena hågen; ingenting bör ingå genom den utom det som behagar mig. Munnen, d. v. s. hågen, må vara behaglig genom de goda tankarnas vällukt och den ständiga åminnelsen av min pina. Må hågen även vara röd liksom munnen, d. v. s. brinnande av gudlig kärlek, så att den gör det goda som den förstår.

Ty liksom ingen åtrår att kyssa en blek mun, så behagar själen mig ingalunda, om hon icke gör goda gärningar av god vilja allenast. Hågen bör även, liksom munnen, hava två läppar, d. v. s. två böjelser: genom den ena skall den åstunda det himmelska, genom den andra förakta allt jordiskt. Själens nedre gom bör vara fruktan för döden, då själen skall skiljas från kroppen, och tanken på hur hon då bör vara beskaffad. Den övre gommen bör vara fruktan för den förfärliga domen.

Mellan dessa båda skall själens tunga röra sig. Vad är själens tunga om icke det flitiga betraktandet av min barmhärtighet? Betrakta alltså min barmhärtighet, huru jag skapat och återlöst dig och huru jag ännu har fördrag med dig. Betänk även, vilken sträng domare jag är och att jag icke lämnar någonting ostraffat; betänk, hur osäker dödsstunden är. Själens ögon må vara enfaldiga såsom duvans, hon som vid vattnet blir varse rovfågeln.

Detta betyder, att din tanke städse må kretsa kring min kärlek och mitt lidande och kring mina utvaldas gärningar och ord, genom vilka du må lära dig förstå, hur djävulen kan bedraga dig, så att du aldrig må vara säker på dig själv. Dina öron må vara rena, så att du icke åstundar att höra lättfärdiga eller löjliga ord. Ditt hjärta må vara stadigt, så att du icke fruktar döden, blott du bevarar tron, icke blyges för världslig smälek och icke bedrövas över en lekamlig skada, som du lider för min, din Guds, skull.»