Kristus lär bruden sköna böner, som hon bör säga när hon kläder sig och går till bords och till sängs, och han förmanar henne därigenom att vara ödmjuk i all sin klädedräkt och hövisk och måttfull i sina lemmar.
Kapitel 94

Guds Son talar till bruden, sägande: »Den yttre skönheten betecknar den inre skönhet, som människan bör hava. Därför må du, när du tager på dig ditt huvuddok, varmed håren sammanbindas, säga: 'O Herre Gud, jag tackar dig för att du hade fördrag med mig i min synd! Eftersom jag för min oåterhållsamhets skull icke är värdig att se dig, höljer jag mina hår.'»

Och Herren sade vidare: »Oåterhållsamheten är mig så föraktlig, att icke ens en jungfru, om hon har vilja att leva otuktigt, är en ren jungfru inför mig, såframt hon icke ångrar denna vilja och bättrar sig. Och när du höljer pannan, skall du säga: 'O Herre Gud, du som så väl skapat allting och skapat människan förnämligare än allt annat, nämligen till din avbild, förbarma dig över mig! Eftersom jag ej bevarat mitt anletes fägring till din heder, beslöjar jag min panna.' När du tager på dig skorna, skall du säga: 'Välsignad vare du, min Gud, som befaller mig att hava skor, på det att jag måtte vara stark, och icke trög i din tjänst! Styrk mig, att jag må kunna gå i dina ärenden!'

I alla dina övriga kläder må ödmjukhet vara förhärskande, och i alla dina lemmar en måttfull höviskhet. När du går till bords, skall du säga: 'O Herre Gud, om du ville (såsom du i själva verket kan) hålla mig vid liv utan mat, skulle jag gärna bedja dig därom, men eftersom du nu bjuder oss att taga föda med klok måttlighet, så beder jag dig: giv mig återhållsamhet i mat, att jag med din nåd må kunna äta enligt min naturs nödtorft och icke såsom köttets lystnad begär'. När du lägger dig att sova, skall du säga: 'Välsignad vare du, Gud, som beskär oss timmarnas växling till själens och kroppens hugnad och vederkvickelse; jag beder dig: giv min kropp vila i denna natt, och bevara mig oskadd från ovännens makt och försåt'.»