Modern talar: »Var icke ängslig, om du måste säga Guds ord till dem, som icke gärna vilja höra dem. Ty om någon måste rodna för den skam och motsägelse han får hembära för Guds ords skull och tåligt bär det, så skall denna rodnad på det fagraste färga hans själ. Om någon mödar sin kropp till Guds heder, så skall hans själ röna sötma därav samt prydas. Ja, om en människa hör sig smädas och dock ej önskar ont över den smädande, så skall hennes själ prydas liksom med de skönaste kläder, så att brudgummen, som är en Gud i tre personer, åtrår denna själ till sin gudoms evärdliga förnöjelse.

Därför skola Guds vänner gärna anstränga sig för att omvända dem, som älska högfärd och girighet mer än Gud, ty dessa ligga såsom under ett berg, och fördenskull må man arbeta på att de kunna dragas levande därifrån. Ty liksom den, som ser sina bröder ligga under ett nedrasat berg, stundom häftigt skakar berget, så att han må kunna bortkasta stenarna, stundom krossar det helt lätt, så att icke den som ligger därunder skall tryckas så hårt, och stundom slår hårdare, så att berget desto fortare må kunna avlägsnas från den som ligger därunder, och icke frågar efter sitt besvär, om blott den, som ligger i fara, kan räddas till livet, så må även Guds vänner arbeta på att själarna må frälsas.

Men liksom det var få, som hade den rätta tron, när min Son uppsteg till himmelen, så är det nu få, som uppfylla detta bud: Älska Gud över allting och din nästa såsom dig själv. Liksom Guds vänner fordom gingo till hedningarna, må de alltså nu gå till de kristna, ty liksom det var omöjligt för dem, som hörde tron predikas men ej iakttogo den, att vinna himmelen, så är det omöjligt för de kristna, som dö utan gudlig kärlek, att vinna himmelen.»