Den mannen, som du känner, har tre ovänner. Den första är nära honom varhelst han befinner sig, vare sig han sover eller vakar, men han ser honom icke. Med den andre är han förtrogen; denne är nära honom när han vakar, men han hör honom icke. Med den tredje är han icke förtrogen och han känner honom icke, men denne hatar honom. Den förste fienden är djävulen, vilken frestar honom med högmod och vinningslystnad och på många andra sätt. Därför må han hava ett gissel emot denne fiende, i det han tänker så: 'O djävul, du har icke givit mig något gott och icke skapat mig; varför skall jag då, såsom du vill, högmodas?

Du söker förgöra mig, men Kristus kallar mig till livet; därför är det tillbörligt att fly din vilja och följa Guds vilja och hans bud.' Den, som vakar eller sover med en sådan avsikt, han svänger ett gissel mot djävulen, för vilket denne förskräckt tager till flykten. Den andre fienden äro hans förtrogna vänner och hans tjänare, vilka säga till honom: 'Du råkar i fördärv, om du är alltför rättfärdig. Du borde stundom göra det som gagnar dig själv och blunda för åtskilligt.

Om du är alltför ödmjuk, kommer du att bli föraktad. Äg därför rikedomar och gör oss rika med dig. Åtrå världslig heder, så skola vi få hugnad jämte dig.' Denne fiende låter dagligen höra sig, och därför må en tjock mur byggas emot honom, så att han icke blir hörd. Denna mur är den goda viljan, nämligen att hellre vilja hava fattigdom för rättvisans skull än rikedomar med orättvisa, hellre skam för ödmjukhetens skull än heder för högfärdens.

Han må svara den fiende, som råder honom så: 'Om jag gör någonting emot Gud, så må du, det beder jag dig, varna och förmana mig, ty då fröjdas jag mera över dina ord än bedrövas'. Ja, en sådan mur må vara mellan honom och hans ovänner, att deras ord äro såsom en vind, vilken blåser över muren men icke når hans hjärta, så att det kan vändas bort från Guds kärlek. - Den tredje fienden är den, som han icke känner.

Det är de, som önska honom blygd, skada och ett kort liv, på det att de själva måtte vinna världslig heder och välgång. Därför må han emot denna fiende hava ett starkt rep, nämligen kärlek till Gud och nästan, så att han önskar att villigt lida det som Gud vill att han skall lida och icke vill skada någon. Då skall den smälek, som fienderna ämna bereda honom, förvandlas till hans heder, skadan till nytta och det korta livet till ett långt liv. Därigenom blir fienden bunden, så att han icke är i stånd att skada.»