Guds moder yppar för bruden, var de själar, som Kristus befriade ur dödsriket när han nedsteg dit, voro till dess han uppsteg till himmelen och även var deras kroppar, som jämte honom uppstodo i Jerusalem, stannade, när han förde deras själar med sig till himmelen, samt huru Herren vid sin uppståndelse visade sig för sin moder tidigare än för andra. Och hon lär dottern, hur denna skall motstå frestelserna. |
Kapitel 94 |
Guds moder talar: »En sådan dag som i dag uppstod min Son från de döda, stark som ett lejon, emedan han krossade djävulens makt och befriade sina utvaldas själar, vilka med honom uppforo till himmelens glädje. Men nu kan du fråga, var de själar, som han då befriade ur dödsriket, voro innan han uppfor till himmelen. Jag svarar dig, att de voro i en glädje, känd för ingen utom för min Son. Ty varhelst min Son var och är, där var och är glädje och ära. Han sade ju till rövaren: 'I dag skall du vara med mig i paradiset'.
|
TILLÄGG |
Fru Birgitta frestades i sin bön. Maria sade till henne: »Djävulen är såsom en avundsam spejare, vilken söker anklaga och hindra de goda, så att de icke få gudomlig bönhörelse i sina böner. Fördenskull må du, av vilken frestelse du än hemsökes under bönen, icke desto mindre bedja, ja bemöda dig att bedja, ty din goda åstundan och ansträngning skall tillräknas dig som en verkan av bönen. Och om du icke förmår driva ut de orena infallen ur ditt sinne, så skall dock ansträngningen räknas dig till förtjänst, om du blott icke samtycker till frestelserna och de ske emot din vilja.» |