Guds Son talar: »Denna abbedissa hör till de feta korna. Hon går i dyn och stänker med sin smutsiga svans ned de kringstående. Så stänker hon genom sitt onda exempel ned systrarna. Hennes kläders veck bära vittne om att hon ej är min helige Benedikts dotter och icke en ödmjuk brud, ty hon har glömt sin trolovning. Hennes regel bjuder henne nämligen att hava en dräkt, som befinnes grövre och tarvligare, och hon har en mjukare, vackrare och behagligare dräkt. Regeln föreskriver även, att man skall äta blott det nödvändiga och med måttfullhet och fruktan samt icke hava något eget, men hon har sitt eget, äter sig fet liksom djävulens ko och följer sin egen vilja.

Regeln säger även, att allt skall vara i abbedissans hand, men hon ger icke akt på min helige Benedikts avsikt, han som lade allt i abbotens händer, på det att abboten skulle vara klok och ett exempel i dygd och regelns särskilde efterföljare; hon antager nämligen maktens namn och ord för att kunna leva ett löst liv och tänker icke på, att hon inför mig skall avlägga räkenskap för alla sina systrars själar. Fördenskull må du veta, att om hon icke förbättrar sina och sina systrars seder, skall hon med de feta korna gå till helvetet, och helvetets korpar skola sarga henne, emedan hon icke velat stiga upp till himmelen med de ödmjuka och avhållsamma.»