| När fru Birgitta redan ville återvända från Jerusalem till Rom gick hon på Jungfru Marie födelses dag att besöka denna jungfrus grav och andra heliga ställen, som finnas i närheten av Jerusalems stad. När hon bad vid graven, uppenbarade sig jungfrun för henne, gav henne säker upplysning om tiden för sin död och upptagelse samt vittnade, att detta verkligen var hennes grav. |
| Kapitel 26 |
|
När jag bad vid den ärorika jungfruns grav i Josafats dal, uppenbarade sig samma jungfru för mig, strålande i härlig glans, och sade: »Hör noga på, min dotter! Sedan min Son uppstigit till himmelen, levde jag femton år i världen och dessutom så lång tid som förflyter mellan samme min Sons himmelsfärdsdag och min dödsdag. Sedan låg jag död i denna grav femton dagar. Därefter blev jag upptagen i himmelen med oändlig heder och glädje. De kläder, i vilka jag blivit begraven, blevo kvar i graven, och jag blev i stället iförd sådana kläder, vari min Son och min Herre Jesus Kristus är klädd. Vet även, att ingen mänsklig kropp finnes i himmelen utom min Sons ärorika kropp och min kropp.
|