Guds Son talade till bruden med orden: »Du, som ser andliga ting, bör icke tiga därför att du klandras och icke tala därför att du prisas av människorna och icke heller rädas, därför att mina ord, som uppenbarats dig från ovan, föraktas och icke genast göra verkan. Den, som föraktar mig, blir nämligen dömd av rättvisan, medan den, som lyder mig, blir belönad av barmhärtigheten, och detta i dubbel måtto, i det att dels straffet för synden utplånas ur rättvisans bok, dels lönen ökas i förhållande till botgöringen för synden.

Därför sändas alla mina ord i det syftet, att om de, till vilka mina ord skickas, lyssna och tro samt förverkliga dem i gärning, då gå mina löften i uppfyllelse. Israel ville icke följa mina bud utan övergav den rätta och fördelaktiga vägen och slog in på den dåliga och mödosamma och blev sålunda förhatlig för alla. Många av det folket äro nu i helvetet, dock flera i himmelen. Så förhåller det sig också nu. Ty detta landets folk, som jag plågat, har icke blivit ödmjukare för plågans skull eller lydigare utan tvärtom fräckare och uppstudsigare mot mig.»

Sedan hörde jag en röst säga: »O min Son, du som genom din död frälste människosläktet från helvetet, stå upp och försvara dig, ty många män och kvinnor ha stängt dig ute från sitt hjärta. Träd därför visligen in i riket såsom Salomo, lyft med Simsons styrka bort dörrarna från gångjärnen; bygg en skans mot prästerskapet, lägg snaror för riddarnas fötter, skräm kvinnorna med vapen och bryt ned broarna för allmogen, så att ingen av dina ovänner undkommer, förrän de, som förhärda sig mot dig, med sann ödmjukhet bedja om misskund.»