4

Lov, heder och ära vare Gud för alla hans välgärningar. Genom de ord, som min herre och min son, biskop Alfons, sagt mig å edra vägnar, har jag förnummit eder goda vilja, vilken ingalunda synes vara utan den Helige Andes särskilda gåva och nåd. (Måtte Herren låta denna gåva förbliva hos eder ända till slutet, till sin ära samt till eder glädje och frälsning!) Fördenskull beder jag eder att det icke må misshaga eder, käre herre, om jag skriver eder något till hugsvalelse och till tröst gentemot människosläktets fiender.

Käraste herre, jag har hört att I ären en sådan människa, som har makt och myndighet över andra människor, som äro eder underordnade, och att I haven världslig heder och rikedom samt förnäm börd och att I även åtnjuten mänsklig hugsvalelse av eder hustru och edra barn samt vänner och släktingar. Dessutom har Gud förunnat eder den Helige Andes besökelse. Därför bören I, min herre, vara samvetsgrann och vaksam i att bevara denna nåd, så att icke de dyrbara andliga och gudomliga gåvorna på något sätt förminskas genom något jordiskt och förgängligt gott.

För eder, I som måsten styra andra och skipa rättvisa, är det alltså tillrådligt, att I helt och hållet tagen eder i akt för att fälla orättvisa domar. Det befalles eder även, att om I haven något orätt förvärvat gods, I då genast mån återställa det helt och hållet samt för framtiden tagen eder i akt för att på oriktigt och orättfärdigt sätt förvärva något gods, ja att I samvetsgrant akten eder därför såsom för dödligt gift. Och eftersom det åligger eder att styra över Kyrkans och herr påvens egendomar med rättvist mått och på räta stigar, så mån I giva akt på att icke det folk, som är eder underkastat, betungas av osedvanliga skatter och pålagor utan kan fröjda sig åt den gamla rättvisa som fordom iakttagits i deras rättvisa styresmäns tid.

Om I önsken och viljen bevara den dyrbara och enastående besökelse av den Helige Ande som ofta kommer eder till del i osynlig måtto, så mån I noga, ja såsom för Guds vrede, akta eder, så att I icke, varken för Kyrkans eller för påvens skull, varken på grund av böner eller fientliga angrepp, varken på grund av penningvinst eller någon förtrolig vänskap, bliven anförare för, ledare av eller medverkare i något krig - såframt I icke alldeles säkert veten att I rättvisligen bören hjälpa eller hämnas eller försvara andra eller hjälpa sådana som äro orättvist angripna.

Eftersom Gud har givit eder timliga ägodelar, vilka väl räcka till för att bereda eder och eder familj ett måttfullt och ståndsenligt uppehälle, så bören I bevara edert hjärta oberört av penningbegär alldeles som om I bevaraden det från djävulens ingivelse och gift. Hopen icke skatter och samlen icke timliga ägodelar till att vinna rikedomar för att därmed berika och upphöja barn och fränder.

Emedan Gud har försatt eder i det äktenskapliga ståndet, så mån I fromt, ärbart och gudfruktigt leva och framhärda i detta stånd samt uppmärksamt och noga akta eder för att begå några synder och dymedelst ådraga eder den Helige Andes vrede. Undflyn alla andra kvinnor och fruar utom eder egen hustru, så att I icke handlen emot Guds bud, ty om I beten eder på motsatt vis, blir det för eder en fördömlig väg till helvetet, och från denna väg må Guds jungfruliga moder Maria bevara eder.

Det rådes eder också att tills vidare behålla det ämbete som anförtrotts eder av herr påven, nämligen styrelsen av hertigdömet, ända tills man vet vilken väg som herr påven kommer att slå in på och vart han för jämnan kommer att förlägga sitt residens. Jag sätter min fasta förtröstan på den levande Guden, att den åstundan som I nu hysen, nämligen att övergiva världen och tjäna Gud, måtte förkovras och nå ett gott mål.

Men nu talar jag till eder av moderlig kärlek och med ödmjukhet och eder tillåtelse, och från och med nu kallar jag eder min son. Jag råder dig, min son, att du ofta biktar dina synder och att du, om du stundom förnimmer en åstundan att kommunicera, fromt och villigt anammar Kristi lekamen. Ty liksom barnet livnäres och växer av modersmjölkens föda, så skall din själ, genom förtärandet av Kristi lekamen, styrkas och tillväxa till att mottaga och bevara Gudskärleken.

Likaså tillråder jag, att du varenda dag har någon bestämd stund inrättad till att fromt betänka och begrunda Kristi heliga sår och lidande. Betänk, min son, huru denne ljuve Jesus blev tillfångatagen, och bunden, gisslad, begabbad och sårad, törnekrönt, dömd till döden, spikad på korset, mättad med besk ättika och galla, förhånad och grymt död och huru han dessutom blev sårad med lansen, allt för din återlösnings skull, han som är härlighetens konung och herrarnas herre. Och sedan du fromt har betänkt allt detta, må du ödmjukt gråtande bedja honom att han förökar sin kärleks eld i ditt hjärta samt fullkomnar ditt begär efter det goda enligt sin gudomliga viljas välbehag. Amen.

Måtte han upplysa, leda och styra dig som är välsignad i all evighet. Och för att I skolen tro detta, har jag med egen hand skrivit mitt namn i detta brev och låtit försegla det med mitt vanliga sigill. Skrivet i Rom den 7 november.