Kristus talar: »Den, som har en världslig furstes ämbete, bör utmärkas av något tecken, på det att alla må lyda honom och bevisa honom ära. Så förhåller det sig ock med abbedissan, ty hon har min moders ämbete och är hennes ställföreträderska här på jorden. Därför skall hon, till tecken på större ansvar och till förökande av den andliga nåden, av biskopen mottaga vigningens gåva, så att hon kan urskiljas från de andra och hedras, icke för sin utkorelses skull utan till min och min moders heder. Abbedissans vigning skall ske på samma sätt som Sankt Benedikts abbedissor vigas, med undantag av att staven och ringen förut skola vara invigda.»