Kristus bestämmer här, hur golvet skall vara beskaffat i hans kloster, såväl för lekmännen som för klosterfolket; huru golvet skall återställas efter begravningar och vilka som kunna begravas i kyrkan.
Kapitel 38

Guds Son talar: »Jag sade dig förut, huru systrarna och bröderna skola begravas. Nu tillägger jag, att när kyrkan är färdig, så skola omgångarna innanför järnskranket beläggas med ren och putsad sten eller tegel; allt rent höves ju de rena. Kyrkogården må inrättas innanför den stora muren, där det lämpligast kan ske, och där skola systrarna begravas. Men om de skola begravas i omgångarna, må man noga se till, att ingen oformlighet eller ojämnhet framträder i golvet, utan att detta efter gravläggningen återställes till sin forna prydlighet och form.

Likaså skall kyrkans golv bestå av släta och rena stenar, så att de inträdande icke stöta emot gravvårdar och ojämnheter i stenläggningen utan hava en ren och prydlig plats för gudliga böner. Om andliga eller högtuppsatta män skola jordas i kyrkan, må man noga se till, att golvet genast återställes till sin prydlighet och sitt rätta skick, sedan kropparna begravts.»