Guds Son talar: »Tre skola frukterna bliva av min regel. Den första skall komma av fruktan, som vill och icke vill efter brudens sed, hon som smakat brudgummens vilja och lust och dock önskar, att brudgummens vilja skall rätta sig efter hennes vilja. Denna frukt kan icke fullkomligt smaka brudgummens lust, eftersom hon icke helt vinnlägger sig om att ernå brudgummens hela sötma. Den andra frukten är den, som åstundar Gud och åtrår att bliva delaktig av hans glädje men dock finner det besvärligt att tåla hans vedermödor.

Denna frukt är lik en riddare, som glömmer rättvisan och anledningen till att segerkransen gives, som söker en riklig belöning i lyckans tid men icke vill följa sin husbonde i vedermödans och motgångens tid. Den tredje frukten är den, som icke blott lämnar sig och allt sitt i Guds händer utan avyttrar allt vad hon förstår så att hon blir såsom ett lastdjur snarare än en människa, söker sin herres hugnad allena och är glad i motgångar och ödmjuk och bävande i medgångens tid. Denna frukt förtjänar, att Gud står upp i misskund och att den utlovade glädjen erhålles, den varav hedningarna skola fröjdas, de ljumma bliva varma och de frusna upptändas.»