När Kristi brud en gång frestades av glupskhetens ande, lärde en ängel henne sättet att undgå dylika frestelser.
Kapitel 57

Den heliga Birgitta blev en gång i Alvastra kloster så svårt frestad av glupskhet, att hon av hunger knappt förmådde tänka på något annat. Till slut fick hon, medan hon bad, i anden se två gestalter, nämligen en neger, som i handen hade en brödbit, och en underskön yngling med ett förgyllt käril. Ynglingen sade till negern: »Varför plågar du henne, som är överlämnad i min vård?»

Negern svarade: »Emedan hon skryter med en avhållsamhet, som hon icke haft, ty hon upphör icke att fylla sin buk, förrän den blivit full med välsmakande träck. Därför räcker jag fram min brödbit åt henne, på det att fetare föda må förefalla henne begärligare.»

Ynglingen svarade honom: »Du vet mycket väl, att hon icke har en okroppslig natur såsom vi utan en jordisk stofthydda, och eftersom hon är ett svagt och oroligt stoft, behöver hon ständig vederkvickelse».

Och denne neger sade: »Eder Kristus fastade någon tid och åt ingenting; profeterna åto bröd och drucko vatten i måttlig mängd. Därför förvärvade de sig höga ting, men huru skall hon kunna förtjäna detta, hon som alltid känner lystnad?»

Ängeln svarade: »Månne han icke även är din Kristus liksom han är vår?»
Negern svarade: »Ingalunda! Jag vill aldrig ödmjuka mig för honom utan göra det som är honom emot, eftersom jag icke kan komma tillbaka till hans härlighet.»
Ynglingen svarade: »Vår Kristus lärde oss icke att fasta för att kroppen skulle bliva övermåttan försvagad utan för att den skulle ödmjuka sig och icke förhäva sig emot själen. Vår Kristus begär icke heller det som är omöjligt för naturen utan blott att man tyglar den; han frågar icke efter vad och huru mycket någon förtär utan i vilken avsikt och kärlek det sker.»

Negern genmälte: »Det är rättvist, att vad denna kvinna icke erfarit i sin ungdom, det skall hon känna på sin ålderdom». Ynglingen invände: »Berömvärd är avhållsamhet från synden, men icke hindra purpurtyg och läckert kött någon från att komma till himmelen, om han blott nyttjar det med Gudskärlek; ja en god uppfostrans sedvänja bör stundom hållas och detta med from tacksägelse, så att icke köttet blir för svagt». Sedan visade sig Jungfru Maria för henne i samma stund, prydd med krona, och sade till negern: »Tig, du köpslagare! Du är avundsjuk, emedan hon är bestämd för mig.»

Negern sade då: »Om jag inte kan göra något annat, skall jag åtminstone kasta törntaggar på hennes klänningsfransar».
Jungfrun sade till honom: »Jag skall hjälpa henne, och så ofta du kastar något, skall det kastas tillbaka i ansiktet på dig, och så skall hennes krona fördubblas».