När så ringen blivit invigd, skall biskopen gå fram till Guds tjänarinna och säga: 'Du skall lova Gud och mig i hans ställe, att du lyder dina överordnade och allt efter dina krafter håller denna regel ända till ditt livs slut'. När hon lovat att göra detta, må biskopen tillägga: 'Med sådan avsikt bör du lova Gud din tro, att du icke älskar något så som din Gud, och med hela din åstundan bör du giva honom ditt samtycke'.

Hon må då svara: 'Jag samtycker till min Gud av hela mitt hjärta och all min håg och offrar mig åt honom med hjärtats hela enfald'. Biskopen må då svara henne: 'Och jag samtycker till dig å den allsmäktige Gudens och hans enfödde Sons vår Herres Jesu Kristi vägnar'. Och han må läsa denna bön: 'Den allsmäktige Guden, Jesus Kristus, sann Gud och sann människa, han som värdigats nedstiga i jungfruns sköte, må stadfästas i din själ och du i honom, i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn'. Sedan skall han sätta ringen på hennes högra hands finger och säga: 'Jag inviger dig till Guds brud och till hans eviga egendom, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'.

Därefter må biskopen gå fram till altaret och börja sjunga mässan till den heliga Trefaldighet. Guds tjänarinna skall under tiden stå nere vid sånghuset. Vid början av offertoriet skall hon träda fram till altaret och offra och sedan gå tillbaka till sin plats. Efter offertoriet må hennes kläder, vilka enligt regeln skola ha förfärdigats i konventet och nu hållas redo, frambäras till altaret inför biskopen, som skall välsigna dem med denna bön: 'Herre Jesus Kristus, du som icke vill syndarens död utan åstundar syndabättring, vi bedja dig, att du i din mildhet värdigas välsigna dessa kläder, som din tjänarinna föresätter sig att bära till ett tecken på ödmjukhet och syndabot, så att hon, efter att hava avstått från denna världens fåfänga, må förtjäna att iklädas dig genom sin sanna ödmjukhet, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'.

Sedan kläderna sålunda blivit invigda, skall en av klerkerna kalla fram Guds tjänarinna till altaret inför biskopen. Hon skall gå fram barfota, avkläda sig överkläderna framför altaret och stå där i bara kjorteln för att mottaga den vigda dräkten. Biskopen skall iföra henne ordenskjorteln, sägande: 'Den allsmäktige Guden ingive ditt samvete sann botfärdighet och ditt hjärta fullkomlig ånger, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'.

Sedan skall hon draga skorna på sina fötter, varvid biskopen säger: 'Vår Herre Jesus Kristus förläne en rätt gång åt dina fötter och låte dig nu så framskrida på frälsningens väg, att du aldrig mera samtycker till synden; han låte dig uppriktigt bättra dina begångna synder och framdeles taga dig i akt, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'. När hon iföres kapuschongkåpan, säge biskopen denna bön: 'Herren Jesus Kristus, som är alla kristnas hopp, ingive ditt sinne hopp och förtröstan, att du så hoppas på Guds barmhärtighet, att du ej glömmer hans rättvisa, och så fruktar hans stränghet, att du ej förgäter hans mildhet och godhet.

I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.' När hon fått kappan på sig, säge biskopen: 'Herren Gud den allsmäktige, den sanna trons upphov, styrke ditt hjärta och stadfäste din själ i den sanna tron och låte dig tro det, som bör tros, samt intill livets slut framhärda i det påbörjade goda, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'. Sedan fästes kappan ihop med en träknapp, och biskopen skall därvid säga: 'Vår Herre Jesus Kristus, som för den övermåttan stora kärlek, varmed han älskade oss, blev fäst på korsets trä och dömd till den bittraste död, må genomstinga din själ med minnet av sitt lidande, så att din kärlek må brinna för Gud allena; må hans kärleks eld omsluta dig, och må han beskära dig vila på sin välsignade arm, där alla helgon vila, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.'

Därpå skall hon hölja sitt huvud i doket, och biskopen skall sätta i nålen och säga: 'Vår Herre Jesus Kristus må vara din själ till svalka och vederkvickelse, så att intet skadligt förmår angripa den. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.' Sedan slöjan lagts på, må biskopen säga: 'Vår Herre Jesus Kristus give ditt förstånd andligt ljus och visdom, så att allt jordiskt, ja allt som är skadligt för din själ, må vara dött för dina ögon men den väg, som leder till det himmelska, må upplysas för din själ, på så sätt kan du lära känna honom, som valt dig. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.'

När detta är färdigt, må Guds tjänarinna återvända till den plats, där hon förut stod, och biskopen må fullborda sin mässa. Och när han kommer till det ställe i mässan, där prästen, om han läser en brudmässa, plägar vända sig om och välsigna brudgummen och bruden, då må biskopen vända sig om; en präst må kalla Guds tjänarinna till altaret, och biskopen sätte kronan ovanpå slöjan med orden: 'Vår Herre Jesus Kristus stadfäste i dig sitt tecken, som jag nu sätter på ditt huvud, och styre din vilja i allt, då du nu har lovat att vara fast och ståndaktig; må han efter sin milda vilja kröna dig med glädjens krona, så att din själ må bliva oupplösligen förenad med honom, som är en Gud i tre personer; i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'. Sedan sätte biskopen nålen i kronan, sägande: 'Jesus Kristus må sammanfästa ditt hjärta och din själ med sin kärlek, så att det ej behöver rädas frestelsernas styng. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.'

Efter detta må Guds tjänarinna gå tillbaka till sin förra plats och stanna där, tills mässan är slutad. När mässan är slutad, må en präst kalla henne till altaret med orden: 'Kristi brud, gå fram till Kristi altare'. Hon må då gå fram och ödmjukt falla ned på sitt ansikte, och biskopen må böja knä med sina präster och läsa litanian, anropande alla helgon för Guds tjänarinna. Efter litanians slut skall biskopen stiga upp, gå fram till Guds tjänarinna, där hon ligger utsträckt, och läsa syndernas avlösning över henne.

Efter att ha fått avlösning må hon stå upp och anamma min lekamen. Därefter skall man öppna dörren, varigenom Guds tjänarinna skall gå in, och fyra systrar skola genast gå ut och bära in den bår, som, betäckt med jord, har blivit ställd framför dörren innan mässan begynts. Biskopen skall så gå fram till denna dörr, och Guds tjänarinna skall följa efter, ledsagad av två bloss, medan prästerna sjunga hymnen Veni Creator Spiritus.

Han skall överlämna henne till abbedissan, som står och väntar vid dörren med hela klosterförsamlingen, och han skall säga dessa ord till abbedissan: 'Se, inför Gud och alla helgon och inför den heliga Kyrkans ansikte antvardar jag denna Guds bruds själ i dina händers förvar. Om hon genom din försummelse faller i synd, skall hennes brudgum Jesus Kristus återkräva henne av dig.

Bevara och vakta fördenskull denna Guds egendom, anförtrodd åt dig, så att du, när räkenskap begäres, må kunna återlämna henne heligare än du mottagit henne helig.' Abbedissan må svara honom: 'Käraste fader, den anförtrodda klenoden är dyrbar och arbetet är svårt, och mina krafter förslå ej därför. Dock skall jag, hjälpt av dina böner och förtröstande på Guds bistånd, göra vad du bjuder.'

Sedan Guds tjänarinna sålunda blivit inledd, må dörren stängas och hon själv genast föras till kapitlet. Under de åtta första dagarna skall hon icke åläggas något tvång, och hon skall stå nederst i koret. Men sedan de åtta dagarna äro till ända, är hon liksom de övriga förpliktad att hålla klosterregeln, och hon skall hava sin plats efter den sista i koret och vid bordet.»