Kristus bestämmer här, att det i klostret ständigt må finnas en öppen grav, där man varje dag skall läsa en bön, och att det skall stå en bår framför kyrkans ingång, så att man har tanken på döden inpräntad i minnet.
Kapitel 27

En grav skall på ett bestämt ställe finnas i klostret; den skall ständigt vara öppen, och systrarna skola varje helg- och söckendag gå till den efter tersen. Medan abbedissan med två fingrar kastar litet jord i graven, skola de läsa psalmen De profundis med följande kollektbön: 'Herre, helige Fader, du som i graven oskadd bevarade den kropp, som du av Jungfru Maria antog åt din Son, och återuppväckte den oförmultnad, vi bedja dig, bevara våra kroppar rena och obesmittade i din högt heliga tjänst och styr vår väg här i tiden, så att våra kroppar, när den stora och förfärliga domedagen kommer, måtte uppstå bland dina helgon och våra själar förtjäna att evigt fröjdas med dig och förenas med dina utvalda, i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn'.

Vidare må en bår med litet jord uppå ständigt stå framför kyrkans ingång, så att den alltid kan ses av dem, som gå in, och så att dessa, när de se den, få döden i tankarna och läsa i sina hjärtan, att de äro stoft och åter skola bliva till stoft.»