59 Asta, änka, från gården och socknen Ödsmål i Oslo stift, gick vid allhelgonatid över en bro, under vilken var en tämligen häftig ström, och hon bar på sina axlar sin treåriga dotter Estrid. Modern snavade och flickan föll av våda i strömmen och fördes av dess våldsamt snabba lopp under ett kvarnhjul, som stod i närheten. När den sörjande modern såg detta, började hon gråta bittert och sade: »O vördnadsvärda fru Birgitta, giv mig min flicka levande tillbaka, så skall jag med tacksägelse bära henne till ditt kloster».
60 Kristina, änka från Östraby gård, Ryssby socken, Linköpings stift, var blind på det vänstra ögat under tio år och på det högra under tre år. På Petri fängelses dag återfick hon synen i Vadstena, och de hedervärda männen herr Lars, kanik i Linköping, och herr Tyrgils från helgeandshuset i Skänninge i samma stift sågo det. 61 Nils Rike, tjänare hos den ädelborne mannen Hinzekin van Ranten, från Klingsbo gård i Stora Skedvi socken, Västerås' stift, red en gång under påsktiden bland elva tjänare till den frejdade fursten och herren, vår konung Albrekt, längs en häftigt forsande å, femton alnar från stranden, i Vassunda socken i samma stift. Plötsligt förmörkades hans ögon, han blev gripen av djävulen och med hästen slungad i den djupa ån. Då de nämnda elva sågo detta, stego de av sina hästar och åkallade med höga suckar fru Birgitta för hans räddning, och två av dem, nämligen Henekin Skytte och Vorlobast, lovade för honom, att de, utan linnekläder och barfota, skulle vallfärda till
den hedervärda fru Birgittas kloster i Vadstena, om den gudomliga försynen genom hennes förtjänster värdigades återföra honom till livet.
62 Den tioårige Peter Gedda, son till Håkan Gedda från Gäddviks gård, Lommaryds socken, Linköpings stift, blev besatt av djävulen, av vilken han blev plågad på det grymmaste under sex år. På tisdagen före Petri fängelses dag kom han till Vadstena, och han ansattes vid det laget värre och plågades hårdare än vanligt av den djävul, som bodde inom honom. Ty nedkastad på marken utanför kapellet och liggande på rygg med ögonen lyftade mot himmelen såg han ingenting, och händer och fötter hade han utsträckta i korsform, och med dessa låg han tätt tryckt till marken. Hans mage svällde några gånger upp så våldsamt, att den tycktes höja sig över bröstet ända upp till hakan, och det var som om något stort kroppsligt sprunge omkring i hans inälvor.
63 Herr Olov, kyrkoherde i Kumo församling, Åbo stift, blev genom en olyckshändelse blind i tre år. Han gjorde ett löfte för att återvinna synen och lovade av vördnad för Guds tjänarinna Birgitta att tre gånger vallfärda till hennes kloster, och då återfick han genast sin klara syn. På Petri fängelses dag fullgjorde han ödmjukt det första löftet. Vittne är den i Kristus vördnadsvärde fadern och herren herr Johan, biskop i Åbo, vilken kungjorde detta mirakel inför sina klerker på prästmötet, och de vördnadsvärda herrarna, nämligen herr Ditmar och herr Jakob, kaniker sammastädes, med många andra. 64 Den tvååriga Margareta, dotter till Lars, masmästare i Pershyttan, Nara socken, Strängnäs' stift, låg, sedan hennes moder Katarina stigit upp på morgonen, kvar i sängen, blev kvävd av sängkläderna, som genom ovarsamhet lagts över henne, och dog. Modern kom tillbaka mitt emellan soluppgången och middagen och fann dottern alldeles död och stel i lemmarna. Då modern varseblev detta, åkallade hon ödmjukt den hedervärda fru Birgitta för sin dotters återställande, och hon upphörde icke med sin bön, förrän flickan kort före solnedgången stod levande upp.
|