Jag är din Gud, som blev korsfäst på korset, sann Gud och sann människa i en person. Jag är dagligen i prästens händer. När du beder någon bön till mig, så sluta alltid din bön så, att du vill, att min vilja alltid skall ske och icke din. Ty när du beder för de fördömda, hör jag dig ej. Stundom önskar du även, att något skall ske, som är emot din välfärd, och därför är det dig nödvändigt att överantvarda din vilja åt mig, ty jag vet allt och förser dig endast med det som är nyttigt. Många bedja ej med rätt avsikt, och därför förtjäna de ej att bönhöras.

Det finns tre slag av människor, som tjäna mig i denna världen. Det första slaget är de, som tro mig vara Gud, alltings givare och mäktig över allting. De tjäna mig i den avsikten, att de måtte vinna ära och timliga ting, men det himmelska akta de för intet och umbära det gladeligen, om de i stället ernå det närvarande. Enligt deras vilja tillfaller dem världslig lycka i allt. Så mista de det eviga, och med timliga fördelar vedergäller jag dem det goda de gjort ända till den yttersta skärven och till det sista ögonblicket. Det andra slaget är de, som tro mig vara allsmäktig Gud och sträng domare, och de tjäna mig av fruktan för straff men ej av kärlek till den himmelska härligheten. Om de ej vore rädda, skulle de ej tjäna mig.

Det tredje slaget är de, som tro mig vara allas Skapare och sann Gud samt tro mig vara rättvis och barmhärtig. De tjäna mig icke av fruktan för något straff utan av himmelsk kärlek. Och de ville hellre uthärda varje straff, om de kunde, än reta mig till vrede en enda gång. Dessa förtjäna sannerligen att bönhöras, när de bedja, ty deras vilja är efter min vilja. Men den, som tillhör det första slaget, skall aldrig komma ut från straffets ort och skall aldrig få se mitt anlete. Den, som tillhör det andra slaget, skall ej få så stort straff, men han skall ej få se mitt anlete, såframt han icke gör bot och bättring för sin räddhåga.»