Den heliga jungfrun talade till Sonen och sade: »Välsignad vare du, min Son och min Gud, änglarnas herre och ärans konung. Jag beder dig, att dina ord, som du talat, må slå rot i dina vänners hjärtan och att deras sinnen måtte hänga lika fast vid dessa ord som becken sammanhöll Noas ark, vilken varken stormvågor eller vindar kunde slå sönder. Må de utspridas över världen såsom de ljuvaste grenar och blommor, vilkas doft sprides vida omkring! Må de även bära frukt och befinnas söta, liksom dadeln, vars sötma förnöjer själen.»

Sonen svarade: »Välsignad vare du, käraste moder min! Min ängel Gabriel sade till dig: 'Välsignad är du, Maria, framför alla kvinnor!' Och jag bär det vittnesbördet om dig, att du är välsignad och högthelig, över alla änglakörer. Du är såsom en blomma i trädgården; fastän många olika välluktande blomster omgiva den, överträffar den dem likväl i doft, skönhet och dygd. Dessa blommor äro alla utvalda från Adam och ända till världens slut; de planterades i världens trädgård och lyste och doftade i mångfaldiga dygder.

Men bland alla dem, som varit och som sedan skola komma, är du den främsta i den goda levnadsvandelns och ödmjukhetens vällukt, i den älskligaste jungfrulighetens skönhet och i återhållsamhetens dygd. Jag frambär det vittnesbördet om dig, att du vid mitt lidande var förmer än någon martyr, i din återhållsamhet förmer än någon av bekännarna, i din barmhärtighet och goda vilja förmer än en ängel. Därför skall jag för din skull fästa mina ord såsom det fastaste beck i mina vänners hjärtan. De skola utspridas såsom välluktande blomster och bära frukt såsom den ljuvliga, underbara dadelpalmen.»

Sedan talade Herren till bruden: »Säg till min vän, din fader, vars hjärta är efter mitt hjärta, att han samvetsgrant framlägger dessa skrivna ord samt överlämnar dem till ärkebiskopen och sedan till den andre biskopen. När dessa ha blivit noggrant undervisade, må han sända dem vidare till den tredje biskopen. Säg honom även å mina vägnar: 'Jag är din Skapare och själarnas återlösare. Jag är Gud, som du älskar över allting. Se och skåda, hur de själar, som jag återlöste med mitt blod, äro såsom deras själar, vilka icke veta av Gud, och de äro så grymt fjättrade av djävulen, att han pinar dem i alla lemmar som i en hård press. Därför må du, om mina sår smaka dig i din själ och om du något besinnar min hudflängning och min pina, genom dina gärningar visa, hur mycket du älskar mig. Och mina ord, som jag talat med min egen mun, skall du låta komma till offentlig kännedom och själv bära fram till Kyrkans huvud.

Jag skall nämligen giva dig min Ande, så att du, varhelst det råder osämja mellan två, i mitt namn och av den kraft, som blivit dig given, skall kunna försona dem, om de tro. Och dessutom skall du, till ytterligare förtydligande av mina ord, till påven föra med dig vittnesbörden av dem, vilka mina ord smaka väl och täckas. Mina ord äro nämligen som fett, vilket smälter desto snabbare, ju större hetta som finnes invärtes, men om ingen hetta finnes, så kastas fettet upp och kommer ej ned i inälvorna.

Så är det med mina ord. Ty ju mera människan glöder i min kärlek, när hon äter och tuggar dem, desto mera gödes hon av den himmelska glädjens och den inre kärlekens sötma och desto mera flammar hon upp i kärlek till mig. Men de, vilka mina ord icke behaga, de hava liksom ister i munnen, vilket icke smakar dem och som de därför genast spotta ut och trampa på. Så försmås mina ord av somliga, emedan de andliga tingens sötma icke smakar dem. Men landets herre, vilken jag utvalde till min lem och i sanning gjorde till min, han skall manligen hjälpa dig och förse dig med förnödenheter för resan av väl förvärvade gods.'»