Kristus talade till bruden och sade: »Skriv å mina vägnar till kejsaren dessa ord: Jag är det ljus, som upplyste allting, när mörker betäckte allting. Jag är även det ljus, som är osynligt vad gudomen beträffar men visade sig synligt genom mandomen. Jag är också det ljus, som inrättade dig såsom ett särskilt ljus i världen, för att man skulle finna större rättvisa i dig än i andra och för att du skulle leda alla till rättvisa och fromhet.

Jag tillkännagiver alltså för dig, jag, det sanna ljuset, som lät dig bestiga den kejserliga tronen: Emedan detta behagar mig, talar jag genom en kvinna min rättvisas och min barmhärtighets ord. Mottag fördenskull orden i de böcker, som denna kvinna skrev efter min diktamen, granska dem och arbeta på att min rättvisa må fruktas och min barmhärtighet klokt åstundas.

Du, som innehar kejsarvärdigheten, må jämväl veta, att jag, allas Skapare, dikterat en regel för nunnor, till min högt älskade jungfruliga moders ära, och givit den åt denna kvinna, som skriver till dig. Läs därför igenom den och arbeta hos påven på att denna av min egen mun dikterade regel genom honom, som är min ställföreträdare i världen, må godkännas även bland människorna, sedan jag Gud godkänt den inför min himmelska härskara.»