En fru, som följde den heliga Birgitta från Sverige till Rom, fruktade sin mans flyktighet och bad den heliga Birgitta att bedja till Gud för honom. När denna bad, uppenbarade sig Kristus för henne och sade: »Gån, så att I icke mån komma bort från eder vallfärd och eder heliga föresats. Jag skall förkorta vägen för denna kvinna. När säcken - härmed menar jag hennes kropp - är uttömd, skall själen fyllas med ljuvlig sötma, men hennes man skall hava sin åstundan.» När de kommit till Milano, blev alltså denna kvinna sjuk och dog i frid. Efter hennes begravning blev fru Birgitta under bönen hänryckt i anden och hörde då djävulen beklaga sig över hennes själ, som icke tilldömdes honom, och Kristus svarade honom: »Gå! Om du renat henne genom att plåga säcken, så skall jag äga och hedra själen, som dvaldes inuti.»