När den heliga Birgitta från den heliga staden Jerusalem vände tillbaka mot Rom, överlämnade en drottning henne av medlidande en viss penningsumma i staden Neapel, till hjälp och underhåll. Då hon nu undrade, huruvida hon borde mottaga en dylik gåva, uppenbarade sig Kristus för henne och sade: »Månne man skall löna vänskap med ovänskap och gott med ont? Och månne man i ett kallt käril skall lägga snö, så att det blir ännu kallare? Du bör förvisso, ehuru drottningen av ett kallt hjärta gav dig vad hon erbjöd, med kärlek och vördnad mottaga det samt bedja för henne, att hon måtte nå fram till den gudomliga värmen, ty det är skrivet, att andras överflöd skall ersätta de fattigas brist och att inga goda gärningar skola bliva bortglömda inför Gud.»