Guds Son talar: »Ehuru min moder övade den fullkomligaste avhållsamhet, styrde hon dock sin kropp på klokt sätt, så att den icke skulle brytas ned av måttlöshet eller övervåld. Och ehuru fariséerna, ja ännu många renlevnadsmän nu för tiden icke nyttja vin, komma de dock fördenskull icke nära mig, ty de sakna återhållsamhetens grundval: ödmjukhet och klokhet. När några svåra ting därför föreläggas eller påbjudas, må de sjukliga överväga och rannsaka dem, så att de icke göra så mycket de vilja utan blott vad som är gagneligt och passande. Att fasta vid bröd och vatten är bra för de friska, men det är ej det högsta goda.

Det högsta goda är ju kärleken; utan den finnes ingen frälsning. Men utan fasta vid vatten och bröd kan var och en frälsas, om blott tron och klokheten äro fullkomliga och saken är rättvis. Emedan tiderna ha förändrats, platserna äro kalla, hjärtana ljumma och kärilen bräckliga, kan alltså vingrenarnas ansare mildra det sträva och bevattna det torra. Detta är så att förstå, att det är tillåtet för dem, som fasta vid bröd och vatten, att förtära grönsaker och kokt vatten, ty torrt och trögt är brödet utan grönsaker, och strävt och kallt är vattnet, om det icke kokas såsom gröt eller silas i korngryn.»