Den tid då den heliga Birgitta var hovmästarinna hos fru Blanka, drottning av Sverige, fick hon av denna en mycket vacker elfenbensask, vari många helgons reliker förvarades, bl. a. av den helige Ludvig, konung av Frankrike; dessa hade drottningen fört med sig från Frankrike. Av en tillfällighet blev denna ask av tjänarna ställd på en mindre passande plats och bortglömd. Den heliga Birgitta såg då i anden ett strålande ljus tränga ut från asken. När hon förundrade sig häröver, hörde hon en röst, som sade: »Se, Guds skatt, som vördas i himmelen, föraktas på jorden; låtom oss därför flytta till andra platser». Efter att ha hört detta, lät hon hedersamt sätta asken på altaret.