Min moder indelade sin dag i tre olika tider: en i vilken hon lovade Gud med sin mun, en annan i vilken hon tjänade honom med sina händer, en tredje i vilken hon ömkade kroppens vanmakt och gav den dess nödtorft på tillbörligt sätt. Likaså skola systrarna varje stund, då de icke äro upptagna av gudstjänst eller läsning, arbeta med sina händer, så att de, liksom de tjäna mig med munnen, också tjäna mig med sina övriga lemmar. Och detta arbete skall icke vara för världslig fåfänga eller för egen vinning utan, liksom min moders arbete, till Guds ära och kyrkors och fattiga människors nytta.

Alla sina gärningar skola de företaga med abbedissans tillstånd. Månne jag, allas Gud, var i världen utan arbete? Arbetade jag kanske icke, då jag gick, undervisade och utstod lidande? Månne mina apostlar voro utan arbete? Jag hade mycket väl i tillräcklig mängd kunnat giva dem allting, men de tjänade mig, sin Gud, med alla sina lemmar, så att de genom kroppsligt arbete skulle bliva mera skickade till andligt arbete.»