"den som återför en syndare från hans villovägar
räddar hans liv undan döden
och gör att många synder blir förlåtna." Jak. 5:20
Heliga Birgittas Uppenbarelser
Köp Heliga Birgittas Uppenbarelser på Lulu (740 Sidor)
Vill du börja läsa klickar du här
Innehållsöversikt Bok 11 "Ängelns Lovsång"
Ordet, som evangelisten Johannes nämner i sitt evangelium,
var från evighet en Gud med Fadern och den Helige Ande.
Tre äro personerna, men den fullkomliga gudomen
i dem är en och densamma...
O Maria, du som är allra värdigast bland skapade varelser,
så stod du från början inför Gud, innan han skapade dig,
såsom Noas ark inför Noa, sedan han fått kunskap
om dess byggande och innan han fullbordat den,
såsom det blivit honom befallt...
Patriarken Abraham älskade sin son Isak
genast då Gud lovade honom, att han skulle föda en son,
vilket Gud lovade många år innan denne Isak avlades...
Gud, som visste att allting i sig självt av evighet
var tillfyllestgörande för hans jubelfröjd,
drevs endast av sin innerliga kärlek att skapa någonting,
på det att andra skulle kunna bliva delaktiga
av hans outsägliga glädje...
Gud hade för avsikt att skapa världen
med de andra skapade ting som äro där, och sade: »Varde!»
Och genast blev det, som han ämnade skapa,
gjort på fullkomligt vis...
Gud verkar alla dygder och är dygden själv.
Det är omöjligt för något, som är skapat,
att utan hans hjälp stråla av någon dygd...
Den Heliga Skrift vittnar, att Adam,
när han levde i paradisets lycka, överträdde Guds bud.
Men den nämner intet om att han varit olydig mot Guds vilja,
sedan han råkat i elände...
Utdriven ur paradiset rönte Adam Guds rättvisa
och barmhärtighet mot sig själv. Adam fruktade Gud
för hans rättvisa och älskade honom innerligt
alla sitt livs dagar för hans barmhärtighet...
Gud är den sanna kärlekens älskare och själva kärleken.
Han visade stor kärlek mot de sina,
när han med sin makt befriade sitt folk Israel
ur den egyptiska träldomen och gav dem det bördigaste land,
där de lyckligen skulle bo i all frihet...
Innan lagen gavs åt Moses,
voro människorna länge okunniga om hur
de skulle inrätta sig själva och sina handlingar i detta liv...
När sedan detta välsignade ämne i rättan tid
hade danad kropp i sin moders liv, såsom det hövdes det,
så förökade all äras konung sin skatt
genom att ingjuta en levande själ i kroppen...
Fadern, Sonen och den Helige Ande
voro av evighet en enda gudom, och deras vilja
var aldrig söndrad. Som om tre lågor skulle uppstiga
ur ett tänt bål, så framgingo på enahanda sätt
ur den gudomliga viljans godhet tre kärlekslågor
till ett och samma verks fulländning...
Marias välsignade lekamen kan med rätta liknas
vid det renaste käril, hennes själ vid den klaraste lykta
och hennes hjärna vid källvatten, som springer i höjden
och sedan åter strömmar ned i den djupa dalen...
Ingen tunga förmår berätta, hur vist den ärorika
jungfruns sinne och förstånd fattade Gud själv
i samma ögonblick som hon först fick kunskap om honom,
särskilt som varje mänskligt sinne har svårt
att föreställa sig, hur mångfaldigt samma jungfrus
välsignade vilja underkastade sig Guds tjänst,
ty det behagade henne på det allra högsta
att fullkomna allt det som hon förstod behagade Gud...
O vilken underbar, härlig förening,
högst värdig allt lov! Jungfruns kropp var ju härbärge
för Guds Son i världen, och i himmelen dvaldes han i Treenigheten,
ehuru han är i stånd att vara överallt...
Vi läsa om den ärorika Jungfru Maria,
att hon bävade när ängeln talade till henne.
Hon hyste i sanning ingen fruktan för sin kropps fara;
hon fruktade blott människosläktets fiendes svek,
som skulle kunna skada hennes själ...
Bland det andra, som profeterna förutsade om Guds Son,
siade de även, att han här i världen ville utstå
en mycket svår död i sin allra menlösaste lekamen,
på det att människorna med honom
skulle få njuta det eviga livet i himmelen...
När jungfruns Son förutsade:
»I skolen söka mig och icke finna mig»,
sårades jungfruns hjärta svårt av det smärtsamma svärdets udd...
Drottningen av Söderlanden säges hava kommit
fjärran ifrån till konung Salomo. När hon förnam hans visdom,
hade hon icke anda för att uttrycka sin stora häpnad,
men efter att hava samlat sig, berömde hon konungen
med prisande ord och ärade honom med stora gåvor...
Emedan vi av det heliga evangeliet sanningsenligt lärt,
att med det mått, varmed vi mäta åt andra,
kommer man också att mäta åt oss, så synes det vara omöjligt,
att någon med sitt mänskliga förstånd kan fatta,
med vilka stora hedersbetygelser den ärorika Gudaföderskan
borde vördas i himmelens palats av alla, hon som,
medan hon levde här i världen,
välvilligt utverkade det åtrådda goda åt så många...
Om själva Sanningen, Guds och Jungfruns Son,
rått oss alla att löna även det onda med gott,
med hur goda ting måste man då icke tro,
att Gud själv belönar dem, som göra goda gärningar...